Jag ger aldrig upp hoppet sade Liisa för några år sedan!

Mitt i all glädje över att en fyraårig kamp är över och Linda S. och hennes pappa Pär äntligen har återförenats känner jag ett vemod eftersom farmor Liisa gick bort för snart två år sedan och inte fick uppleva återföreningen. Liisa älskade sitt lilla barnbarn Linda såväl som sin son av hela hjärtat och sorgen och oron över utvecklingen och hennes bortförande var oerhörd. Jag vill att vi alla minns även henne och hennes kamp för att stötta och hålla modet uppe i en tid som för alla i familjen varit mycket svår och där lagens tillämpning inte räckt till för att skydda barnet.

PS.
Oavsett insatsens storlek så är varje liten kugge i hjulet kritiskt viktig. En éloge till alla som på olika sätt deltagit i arbetet med att stötta familjemedlemmar och att återfinna Linda.