Regeringen har tidigare uppgivit att nästan 200 000 personer årligen drabbas av systematisk förföljelse. Av dessa tvingas ca 15000 personer att flytta på grund av stalking. Ändå har endast 30% av de som drabbats av systematisk personförföljelse beviljats ett besöksförbud.
Hur många som får besöksförbudet upphävt för att de enligt andra lagar MÅSTE ha kontakt med förövaren pga t.ex umgängesbarn finns känner jag inte till men jag vet att det händer. En annan fråga är då hur det ska kunna fungera i praktiken när det gäller barn som mobbas. Kommer de också att bli av med ev beviljade besöksförbud därför att kommuner inte snabbt nog ger plats i nya skola åt offret alternativt förövaren? Kommer polisen att faktiskt ta emot anmälningarna som kommer in utan att vifta undan det som förtvivlade, gråtande människor ringer och berättar/anmäler eller kommer de att fortsatt viftas undan som känsliga alternativt av resursskäl bortprioriteras som så ofta varit fallet? Problemet har många facetter och det finns därmed inte några enkela lösningar. En sak är dock säker.. Om inte ekonomiska och personella resurser tilldelas i alla samhällets olika led så kommer sannolikt inga större förändringar att ske i praktiken för offren.
Det är tänkt att den nya stalkinglagen ska förbättra skyddet för dem som utsätts för hot, trakasserier och förföljelse. Vi får hoppas att det blir så.
0 comments:
Post a Comment